in my thoughts forever

Att fyra år kan gå så fort, det känns fortfarande som igår.
Det har inte vart jobbigt, men det har inte varit lätt heller.
Det har funkat. Man lär sig att hantera och inser att man kan gå vidare
och att livet är värt att leva även om saknaden är enorm, större, störst, stora ordo.

Jag har nog klarat mig riktigt bra, jag har haft underbara vänner och familj som hjälpt mig.
Inte minst min första sommarkurs, jag tror fortfarande att den gjorde allt, att
det var det bästa som kunde hända mig just då.

Du besöker mig fortfarande i mina drömmar, lika verkliga som första gången.
Det måste jag säga kan vara läskigt, men jag tycker det är lika underbart varje gång.
Att få se dig skratta och krama dig, det är lycka på hög nivå.

Idag ska jag göra något som jag vet att du tycker är väldigt kul, jag ska gå på liseberg.
Jag vet att du skulle vilja göra det så nu ska jag göra det för oss båda. 
Haha, jag minns bara några veckor innan det hände att du hade vart i Gbg med jobbet
och du & en arbetskamrat hade rusat in på liseberg bara för att få åka Balder och
den då nya Kanonen. Vilken 53åring skulle göra något sånt? Haha, du var inte den som var den :)

Jag önskar många gånger att jag kunde vrida tillbaka tiden och stannat kvar hos dig,
vem vet hade detta hänt då? Kanske hade allt vart som förut, helt perfekt?
Ingen som vet, för tiden går inte att vrida tillbaka.. Men jag vet iallafall att jag är starkare än
någonsin och det är du som har fått mig att bli det. "Med något ondt kommer alltid något gott"
Du kommer alltid att finnas här och jag älskar dig, Pappa

Kommentarer
Postat av: Vikkan

fint! :) <3

2010-06-29 @ 10:44:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0